Skattegenomskinlighet i fokus: Så förbereder sig företag på de nya kraven
Skattegenomskinlighet i fokus: Så förbereder sig företag på de nya kraven
Från och med 2025 ska stora företag inom EU offentliggöra detaljerad information om hur mycket skatt de betalar – och i vilka länder. De nya reglerna om skattegenomskinlighet, kallade Public Country-by-Country Reporting (CbCR), syftar till att öka insynen i företagens skattebetalningar och motverka aggressiv skatteplanering. För svenska företag innebär det att skattefrågor i allt högre grad blir en del av den offentliga bilden av företaget – inte bara något som hanteras mellan ekonomiavdelningen och Skatteverket.
Vad innebär de nya kraven?
De nya EU-reglerna gäller för stora företag med en årlig omsättning över 750 miljoner euro. Dessa företag måste redovisa uppgifter om sin verksamhet och sina skattebetalningar i varje land där de är verksamma – både inom EU och i vissa länder utanför EU som klassas som “icke-samarbetsvilliga skattejurisdiktioner”.
Rapporten ska bland annat innehålla:
- Omsättning, vinst och antal anställda per land
- Betald och uppskjuten bolagsskatt
- En kort beskrivning av verksamheten i respektive land
Syftet är att skapa större transparens och ge allmänheten möjlighet att se om företag betalar skatt där värdeskapandet faktiskt sker.
Skatteöppenhet som konkurrensfördel
Under lång tid har skattefrågor varit något som företag helst undvikit att diskutera offentligt. Men i takt med att ESG (Environmental, Social, Governance) och hållbarhetsrapportering fått ökad betydelse, har även skatteöppenhet blivit en del av företagens ansvarstagande.
Investerare, kunder och medarbetare förväntar sig i allt högre grad att företag agerar etiskt – även när det gäller skattefrågor. En tydlig och välstrukturerad skatterapport kan därför bli ett verktyg för att bygga förtroende och stärka varumärket.
Som skatterådgivaren Anna Sjöberg på PwC Sverige uttrycker det: “De företag som tar transparens på allvar kommer att stå starkare, både gentemot investerare och allmänheten. Det handlar inte bara om att följa reglerna, utan om att visa att man bidrar till samhället på ett rättvist sätt.”
Læs også:
Så kan svenska företag förbereda sig
Även om reglerna börjar gälla 2025 är det klokt att redan nu börja förbereda sig. Här är några viktiga steg:
1. Kartlägg data och system
Företag behöver kunna samla in och sammanställa data från flera länder och olika IT-system. Det kräver en tydlig struktur för datainsamling, kvalitetssäkring och rapportering.
2. Involvera flera funktioner
Skattegenomskinlighet är inte bara en fråga för ekonomiavdelningen. Kommunikation, juridik och hållbarhet bör också vara delaktiga för att säkerställa att rapporten blir både korrekt och begriplig för en bredare publik.
3. Planera kommunikationen
Rapporten kommer att granskas av fler än bara experter. Därför är det viktigt att komplettera siffrorna med förklaringar och kontext, så att läsarna förstår varför skattebetalningarna ser ut som de gör.
4. Lär av föregångarna
Vissa svenska företag, särskilt inom bank- och energisektorn, har redan börjat publicera frivilliga skatterapporter. Deras erfarenheter kan ge värdefulla insikter om hur man balanserar mellan transparens, affärssekretess och begriplighet.
Utmaningar och risker
För koncerner med komplexa strukturer kan de nya kraven innebära betydande utmaningar. Det finns risk för att känslig information blir offentlig, och det krävs noggrannhet för att säkerställa att data presenteras korrekt och i enlighet med både EU:s och svenska regler.
En annan utmaning är risken för missförstånd. En hög omsättning i ett land betyder inte nödvändigtvis att företaget borde betala mycket skatt där – det beror på var värdeskapandet sker. Därför blir kommunikation och kontext avgörande för att undvika felaktiga tolkningar.
En ny standard för ansvarstagande
Skattegenomskinlighet är mer än ett administrativt krav – det är en del av en större rörelse mot ökad öppenhet i näringslivet. Precis som klimat- och hållbarhetsrapportering blivit standard, kommer skatterapportering snart att vara en naturlig del av företagens ansvarstagande.
För de företag som ser detta som en strategisk möjlighet snarare än en börda, kan det bli ett sätt att stärka relationen till samhället och visa att man tar sin roll som samhällsaktör på allvar.
Framtiden: Från krav till möjlighet
När reglerna träder i kraft kommer transparens inte längre vara ett val – utan ett krav. Men de företag som redan nu börjar arbeta med öppenhet och tydlig kommunikation kommer att stå bättre rustade, både när det gäller regelefterlevnad och förtroende.
I slutändan handlar skattegenomskinlighet om tillit. Och i en tid där tillit är en av de mest värdefulla tillgångarna ett företag kan ha, kan öppenhet visa sig vara en investering som lönar sig.
Læs også:
